sofiaivarssson

Varför kan jag inte få leva ett normalt liv, känna lyckan som jag en gång gjorde förr, känna glädjen, den så kallade den glada Sofia, var tog hon vägen?
Hon försvann med vinden..
Jag saknar det tider jag bara kunde le åt allt, gick till skolan varje dag, gjorde det jag skulle göra, då jag en gång hade mina rutiner. Jag saknar det, så fruktansvärt...

Det gör så ont, ont i själen. Efter alla gånger jag blivit sviken och sårad, efter alla gånger JAG svikit och sårat.
Att jag aldrig kan somna som förr, bara sova en hel natt utan att vakna, utan att sova bort hela dagen, utan att behöva vara vaken tills jag verkligen deckar, utan att behöva äta medicin för att må bra, sjuk värld.

Om det fanns en plats på jorden, what ever..någonstans där det inte fanns några problem då hade jag varit där på en sekund, längtar..



älskar bara en, sjukt allt detta..